Sammanställt av Mats Åberg
Allbo lärcenter
Naturkunskap B
12 april, 2000
Handledare
Margareta Fagerlind
Inledning
Insekter är den största gruppen av djur i världen, ca 940 000¹ arter finns beskrivna, många av dem har utvecklat stick och bitfunktioner. Det är främst gaddsteklar som sticks. Tack vare insekternas mångfald är det i stort sett omöjligt att försöka skydda sig mot alla angrepp. Om man nämner några av arterna så inser man snabbt att de är många. Det är t.ex. myror, flugor, myggor, spindlar, getingar, bin, löss, loppor osv. De flesta av oss kan med säkerhet berätta om flera tillfällen när insekter varit närgångna. Reaktionerna från insektsangrepp varierar dock från den ena arten till den andra, även graden av reaktion varierar från den ena personen till den andra. För att specificera detta arbete kommer det att handla om reaktioner på bistick.Honung är en av naturens egna produkter och producenterna är bina. Metoderna för att utvinna honung ur bisamhällena har genom evolutionen varierat. Tänk på björnen som med sina ramar river och sliter upp vaxkakorna, eller den moderna biodlaren som försiktigt skattar honungen från sina bisamhällen. När Björnen lommar iväg efter ett underbart skrovmål och honungen rinner från nosen har han kanske flera hundra bistick. Biodlaren däremot kan idag i de flesta fall klara sig helt ifrån bistick tack vare rätt klädsel och ett bra urval av gener hos de bin han håller sig med.
De flesta känner någon form av obehag efter ett bistick, det är dock varierande i grad. Hur reagerar kroppen vid ett bistick?
Bakgrund
Varför håller man sig med bin? Jo bina har historiskt gett människan en del nyttoprodukter förutom den söta honungen som givetvis har varit den största dragkraften. Binas förmåga att producera vax har utnyttjats på så sätt att vaxet har använts vid tillverkning av ljus och salvor. Honungen har ätits som den är men har även använts vid tillverkning av drycker med alkohol i, t.ex. mjöd. Vid bakning är honung en tacksam produkt att använda som sötningsmedel.
Från början skattade man vildbisamhällen i skogarna, men efter hand flyttade man hem bina till gårdarna och det var början på biodlingen. I andra kulturer har honungen utnyttjats tidigare än på våra nordliga breddgrader, t.ex. under den egyptiska högkulturen var bin ett värdefullt djur. En biodlare får räkna med ett och annat bistick vid hantering av sina samhällen. Ett stick kommer oftast pga. att biodlaren klämmer ett bi med handen, men även hastiga rörelser kan göra att bina reagerar. Även den som inte är biodlare kan råka ut för stick genom att klämma ett bi med foten när man går barfota eller olyckligtvis får in ett under kläderna. Eftersom jag är biodlare själv och emellanåt råkar ut för bistick har jag många gånger undrat över vad det är som händer i kroppen när jag blir stucken. Den intensiva smärtan som känns först vid ett bistick är likvärdig från den ena gången till den andra men de svullnader som uppstår har en tendens att minska något under säsongen.
Jag har vid ett flertal tillfällen kommit i kontakt med före detta biodlare, (det är alltid tråkigt med före detta biodlare, det vore roligare om de vore aktiva biodlare). Det är ju alltid intressant att få veta vad som är orsak till att de har slutat som biodlare och det är inte ovanligt att deras svar är att de har blivit rejält stuckna och utvecklat kraftiga reaktioner. Det vill jag inte råka ut för, därför är jag alltid noggrann med skyddsutrustning och framför allt “läser” jag bina för att uppfatta deras sinnestämning. Man skall ha respekt för bina och deras stick.
Orsaker och följder av bistick
Förmågan att försvar sig och sitt revir är olika för de flesta arter på jorden, binas sätt är att stickas. Honungslagret är intressant för många, både människor och djur, därför drar sig biet inte för att sticka vare sig andra insekter, möss, fåglar, björnar eller människor som försöker ta del av skafferiet. Normalt anfaller biet endast om dess samhälle är hotat dvs. när någon kommer för nära eller börjar peta inuti. Storleken på försvarsområdet varierar från samhälle till samhälle. Det finns även ämnen och vädertillstånd som gör att bina reagerar olika från den ena dagen till den andra. Åska, parfym, svett och alkohol är exempel på det.²
Symtom efter bistick
Den första stunden efter ett stick upplever man en intensiv lokal smärta, huden rodnar och svullnar. Fler samtidiga stick kan ge allmänna symtom som illamående, yrsel och slöhet.³ Därefter kan den vanligaste allergiska reaktionen uppstå som är en lokal reaktion där området runt sticket blir rött, svullet och det kliar. Svullnaden som kan bli ganska stor försvinner normalt inom 24 timmar.4
En systemreaktion är däremot mindre vanlig. Den uppstår utanför området där man har blivit stucken. Allmänt obehag, ångest, eller nässelutslag med klåda är exempel på mild systemrektion. I övrigt kan yrsel, illamående, kräkningar och diarré uppstå. Allvarliga reaktioner som andnöd, heshet, förvirring, dödsångest, blodtrycksfall och medvetslöshet är sällsynta. 5
Allergi
Allergi är en överkänslighet för ämnen som finns naturligt i vår miljö. Överkänslighetsreaktioner delas upp i två slag, 1. överkänslighet där immunförsvaret inte är inblandat, tex. hosta och luftrörsbesvär som orsakas av tex. stark parfymdoft och 2. överkänslighet där immunförsvaret är inblandat och i det ingår bistick.6
Immunförsvarets viktigaste uppgift är att försvara kroppen och det sker genom att bilda antikroppar, hos den som är allergisk överreagerar dock immunförsvaret vid kontakt med det främmande ämnet och reaktionen skenar.7
För att få en allergisk reaktion på bistick måste du ha blivit stucken av ett bi tidigare. Då kommer immunförsvaret ihåg hur biets gift såg ut och försvarar sig nästa gång kroppen kommer i kontakt med giftet.8 Bigiftet som i det här fallet är det allergiframkallande ämnet (allergen) fångas upp av en IgE-antikropp som är fästad vid s.k. mastceller. Mastceller finns på alla slemhinnor t.ex. i näsa, hals, luftrör, ögat, huden osv.9 Mastcellens uppgift är bl.a. att producera ämnen som förmedlar den inflammatoriska reaktionen. Vid en rad inflammatoriska tillstånd kan en ökad mängd mastceller förekomma.10 När allergenen kommer i kontakt med mastcellen sprängs mastcellen sönder och ett ämne, histamin, strömmar ut på slemhinnan och en inflammation uppstår, problemet för en allergiker är att histaminutsöndringen skenar.11 Beskrivning på inflammation är rodnad, svullnad, smärta och lokal uppvärmning vilket är en helt normal reaktion när immunförsvaret arbetar med att ta hand om ett främmande ämne som kommit in i kroppen.12
Svårartade reaktioner
Nässelutslag är ett exempel på många allergiska reaktioner och beskrivs som upphöjda, välavgränsade, röda svullnader på huden som kliar. Tablettbehandling med kortison är behandlingen vid ett sådant tillstånd. En annan mycket svår, men ovanlig allergisk reaktion är allergichock eller anafylaktisk chock. Symtomen är i nämnd ordning klåda, nässelutslag, illamående, andningssvårigheter, blodtrycksfall, cirkulationsrubbningar och förlust av medvetandet. Chocken kan utvecklas mycket snabbt och kräver akut sjukhusvård.13
Man räknar med att 0,4-2 % av befolkningen är allergiska mot bi- och getingstick. I Sverige rapporteras två dödsfall varje år av sådana reaktioner varav 75 % står getingstick för.14
Bigiftets sammansättning och dess effekter
Gift i biets giftblåsa innehåller 88 % vatten. Analys av torrsubstansen gav 15 16 17 följande sammansättning.
Peptider
Melittin
40-50%
Apamin
2-3%
MCD-peptid
2,3%
Adolapin1,0%
1,0%
Protease inhibitor
<0,8%
Socapin
0,5%
Tertiapin
0,1%
Melittin F
0,01%
Procamin A,B
1,4%
Minimin
2-3%
Cardiopep
<0,7%
Enzymer
Hyaluronidas
1,5-2,0%
Fosfolipas A2
0,6%
a-Gluaosidase
0,6%
Surt fosfomonoesteras
1,0%
Lysofosfolipas
1,0%
Fysiologiskt aktiva ämnen
Histamin
0,6-2,6%
Dopamin
0,13-2.0%
Noradrenalin
0,1-0,7%
Kolhydrater
Glukos, Fruktos
<2%
Lipider
6 fosfolipider
4,5%
Ämnenas påverkan
Generell förklaring på honungsbiets gifts verkan på den mänskliga kroppen.18 Omarbetad av O’Connor och Peck (1980).
Steg1
Hyaluronidas i giftet bryter ner ämnen som fungerar som sammanfogare mellan kroppens celler, det gör att giftet får möjlighet att sprida sig i vävnader. Protease inhibitor i sin tur skyddar hyaluronidas från att brytas ner av kroppens enzymer. Samtidigt påverkar MCD-peptider membranet på mastcellen så att porer bildas och histamin släpps lös. Histamin i kombination med små molekyler av fysiologiskt aktiva ämnen i bigiftet bidrar till det synliga märket på huden efter sticket och den intensivt brännande känslan. Skyddande antikroppar i blodets serum hos de flesta biodlare neutraliserar dock effektivt hyaluronidas och förhindrar på så vis att giftet sprider sig och därmed begränsas skadan.
För en högallergisk person kan hyaluronidas vara delaktig i en antikroppsreaktion som utlöser en allergisk reaktion.
Steg 2
När giftet påverkar blodkärl och sprider sig i blodcirkulationen samverkar fosfolipas A och melittin (som en micell), (på så sätt att de löser upp blodkropparna)19, vid få stick är denna reaktion endast lokal men vid många stick eller om giftet kommer direkt in i blodcirkulationen kan reaktionen sprid sig kraftigt.
För en högallergisk person kan både melittin och fosfolipas A skapa allergiska rektioner.
Steg 3
Vid ett fåtal stick är effekterna av apamin, MCD peptid, melittin, fosfolipas A och förmodligen andra komponenter obetydliga. Vid många stick (masstick) kan effekterna bli svåra, särskilt om betydande mängder gift kommer in i blodcirkulationen. Apamin fungerar som ett gift i centrala nervsystemet. Både melittin och fosfolipas A är mycket giftiga. Stora mängder histamin produceras när MCD-peptiderna påverkar mastcellerna och bidrar till allmän förgiftning. Andra komponenters inverkan är fortfarande okända.
Steg 4
Hualuronidas, fosfolipas A, och melittin kan orsaka antikroppsreaktioner var för sig eller ihop hos högallergiska personer. Svåra reaktioner kan leda till döden pågrund av anafylaktisk chock.
Masstick
Hur kan det komma sig att en person kan få över 1000 stick? Jo, allt beror på försvarsmekanismer hos biet som går ut på att försvara samhället. Mekanismerna ökar ett samhälles försvarsmöjligheter. När ett bi sticks frigörs ett alarmferomon som sprider sig i luften och som lockar andra bin att sticka på just samma ställe. Bin i tropiska zonen har mycket lägre anfallströskel än bin i de tempererade zonerna.20
Reducering av effekterna
När biet sticker i människans elastiska hud fastnar gadden därför att den har hullingar (liknande en metkrok). Då biet försöker komma loss släpper gadden från biets kropp, det gör även den blåsa som giftet finns i, biet dör efter ett tag. Kvar på huden sitter gadden med blåsan som fortfarande pumpar gift in i huden. Här är det viktigt att pilla bort blåsan och gadden, inte dra ut den med fingrarna därför att då klämmer man in resterna av giftet som förvärrar situationen. På så sätt lindrar man effekterna.21
Ett tag efter sticket oberoende av reaktionens grad kommer det att klia på stickstället, låt bli att klia därför att huden är skadad och lätt släpper in bakterier.22
Sammanfattning
Bland insekterna som är den största gruppen djur i världen har många utvecklat stick och bitfunktioner. Reaktionerna från insektsangrepp varierar. Honung som utvinns ur bisamhällen görs idag av biodlaren som med hjälp av rätt kläder och bra urval av gener hos sina bin nästan helt kan undvika att bli stucken. Som biodlare får man dock räkna med ett och annat stick, till exempel om man råkar klämma ett bi med handen. Även icke biodlare kan drabbas av bistick vid barfotagående. Den första smärtan vid stick är intensiv, kraftiga rektioner kan uppstå och det har många biodlare fått erfara.
Ett bi sticker därför att det försvara sig själv eller sitt samhälle. Honungslagret har alltid varit intressant för både människor och djur och normalt är det när ett samhälle är hotat som bina sticks. Vädertyper och ämnen som parfym och svett kan göra att bina regerar olika från gång till gång.
Det första som känns vid stick är en intensiv lokal smärta, många stick kan ge illamående och yrsel. Den vanligaste allergiska reaktionen är svullnad och kliande känsla. En systemrektion är ovanlig, den kan uppstå på andra ställen än runt sticket. Den kan yttra sig som obehag, ångest, nässelutslag, yrsel, kräkningar och diarré, det kan utvecklas till andnöd, förvirring och medvetslöshet som dock är sällsynt.
Allergi är en överkänslighet, i detta fall mot bistick och då är immunförsvaret inblandat. Immunförsvaret försvarar kroppen genom antikroppar, hos en allergisk person överreagerar immunförsvaret. Antikroppar som sitter fast på mastceller drar till sig allergener, det får mastcellerna att spricka, då strömmar histamin ut som skapar en inflammation vilket är ett mormalt försvar av kroppen, men för en allergiker skenar reaktionen. Kortison är behandlingen vid t ex Nässelutslag. En anafylaktisk chock är den värsta formen av reaktion och kan leda till döden. Två sådana dödsfall rapporteras varje år. Getingstick svarar för 75% av dem.
Giftet i biets blåsa innehåller en mängd ämnen, vart och ett av dem har olika effekter. Effekterna delas upp i fyra steg. Hyaluronidas gör att giftet kan spridas i kroppens vävnader. Blodets antikroppar skyddar hos en icke allergiker från att effekterna skall spridas. Fysiologiskt aktiva ämnen tillsammans med histamin ger den brännande känslan. Fosfolipas A och melittin löser upp blodkropparna, en lokal rektion som kan spridas kraftigt om giftet når blodcirkulationen. Även här kan reaktioner utvecklas hos allergiker. Apamin fungerar som ett gift i centrala nervsystemet. Histamin produceras snabbt på grund av MCD-peptiderna som leder till allmän förgiftning. Hualuronidas, fosfolipas A och melittin kan alla orsaka antikropps rektioner som i svåra fall kan leda till anafylaktisk chock.
Om ett bi sticker utsöndras ett alarmferomon som gör att andra bin dras dit som också sticker. Gadden och giftblåsan stannar kvar i huden efter sticket. Försöka att få bort dem så fort som möjligt för att lindra effekterna men kläm inte på blåsan som annars tömmer sitt innehåll. Masstick är vanligast i tropiska zonen.
Nötter
1Nationalencyklopedin 1992, Bokförlaget Bra Böcker AB, Höganäs. Band 9 sid 483. (Insekter)
2Alingsåstraktens Biodlarförening http://www.algonet.se/~risveden/abif/index.html
3Nationalencyklopedin 1991, Bokförlaget Bra Böcker AB, Höganäs. Band 9 sid 488(insektsstick).
4Alk Abello. http://www.alk.se/broschyr/BiGeting.html
5Ibid.
6Gillå, Urban 1999, Medicinal grundkurs A. Bonniers 1999 sid 134.
7Ibid.
8http://www.alk.se/broschyr/BiGeting.html , Alk Abello.
9Gillå, Urban 1999, Medicinal grundkurs A. Bonniers 1999 sid 134.
10Nationalencyklopedin 1991, Bokförlaget Bra Böcker AB, Höganäs. Band 13 sid 137, (mastceller).
11Gillå, Urban 1999, Medicinal grundkurs A. Bonniers 1999 sid 134.
12Nationalencyklopedin 1991, Bokförlaget Bra Böcker AB, Höganäs. Band 9 sid 449, (inflammation).
13Ibid., sid 136.
14Eriksson, Nils E 1993, Allergi och annan överkänslighet i praktisk sjukvård. Studentlitteratur, 1993 sid 449.
15 http://www.algonet.se/~risveden/abif/index.html
16 Crane, Eva. (1990) Bees and Beekeeping. Comstock, Cornell University Press (i USA) Sid 466.
17Ibid., sid 169
18 Crane, Eva. (1990) Bees and Beekeeping. Comstock, Cornell University Press (i USA) Sid 169
19Nationalencyklopedin 1991, Bokförlaget Bra Böcker AB, Höganäs. Band 13 sid.288. (micell)
20 Crane, Eva. (1990) Bees and Beekeeping. Comstock, Cornell University Press (i USA) Sid 168.
21http://www.algonet.se/~risveden/abif/index.html
22www.healthanswers.com/centers
Källförteckning
Crane, E. (1990) Bees and Beekeeping. Comstock, Cornell University Press (i USA) Sid 168,169, 466.
Eriksson, Nils E 1993, Allergi och annan överkänslighet i praktisk sjukvård. Studentlitteratur, 1993 sid 449.
Gillå, Urban 1999, Medicinal grundkurs A. Bonniers 1999 sid 134,136.
Nationalencyklopedin 1991, Bokförlaget Bra Böcker AB, Höganäs.
(inflammation), band 9 sid 449.
(Insekter), band 9 sid 483.
(insektsstick), band 9 sid 488.
(mastceller), band 13 sid 137.
(micell), band 13 sid 288
