När man som biodlare börjar prata om bin, vilket händer, möts man av främst två inställningar. De som känner smaken av honung i munnen och de som känner rädslan, obehaget av bistick. Som biodlare tänker nog de flesta av oss i första hand på honungen, men vi kan inte förneka att biet också har en baksida – och där sitter gadden.
Varför har bina gadd och gift ?
Bina har anledning att kunna försvara både sitt samhälle och sitt honungslager från andra som är intresserade. Det kan sedan vara andra bin, andra insekter, möss, fåglar, björnar, människor eller något annat djur.
Normalt anfaller bin endast om de känner bisamhället hotat, dvs när man kommer för nära eller rotar i kuporna. Hur stort “revir” de försvarar, dvs hur nära kupan man bör vistas, varierar från samhälle till samhälle.
Bin anses också reagera på vädret och vara mera sticklystna när det är åska på gång. De anses också reagera på dofter som t.ex. svett, vissa rakvatten, vissa parfymer samt alkohol.
Vilka bin kan stickas ?
Alla honor är försedda med giftapparat och gadd. Drönarna (hanarna) saknar gadd.
Drottningens gadd saknar hullingar, vilket arbetsbinas gadd har. Arbetsbinas gadd fastnar i huden på t.ex. människor.
När biet försöker komma loss sitter därför gadden kvar, och på den sitter giftblåsan och den del av hjärnan som styr giftblåsan. Giftet fortsätter därför att pumpas in även sedan biet flugit sin kos. Biet klarar inte att mista sin giftblåsa och gadd utan avlider.
Om man kan avlägsna en gadd på en gång får man alltså i sig en mindre mängd gift. Det är dock viktigt att inte ta i giftblåsan och trycka in det gift som finns kvar. I stället skall man försöka skrapa bort gadden med fingret.
Vad innehåller giftet ?
Giftet innehåller över 40 olika substanser. En analys av torrsubstansen har givit följande sammansättning:
Peptider
Melittin
40-50%
Apamin
2-3%
MCD-peptid
2.3%
Adolapin
1.0 %
Protease inhibitor
<0.8%
Socapin
0.5%
Tertiapin
0.1%
Melittin F
0.01%
Procamin A,B
1.4%
Minimin
2-3%
Cardiopep
<0.7%
Enzymer
Hyaluronidas
1.5-2.0%
Fosfolipas A2
0.6 %
a-Gluaosidase
0.6%
Surt fosfomonoesteras
1.0%
Lysofosfolipas
1.0%
Fysiologiskt aktiva ämnen
Histamin
0.6-1.6%
Dopamin
0.13-1.0%
Noradrenalin
0.1-0.7%
Kolhydrater
Glukos, Fruktos
<2%
Lipider
6 fosfolipider
4.5%
När det gäller hur olika ämnen påverkar är källorna oense. Vem som har rätt och vem som har fel, om alla har rätt eller alla fel är svårt att avgöra.
Enligt en källa skall enzymgruppen svara för smärtreaktioner och toxitet.
Enligt en annan källa skulle mellittin vara den substans som orsakar smärtan vid ett bistick.
Enligt en hypotes skulle just smärtan vara det avskräckande för däggdjur.
Fosfolipas A2 och Hyaluronidas anses vara de komponenter som orsakar svullnaden.
Fosfolipas A2 är troligtvis också den huvudsakliga allergenen.
Mellitin finns att köpa för den som så önskar. Vid halvårsskiftet 1997 var priset 1 miljon kr per kg, frakt och moms tillkommer. Det går dock att köpa mindre mängder.
Det är viktigt att komma ihåg att binas gift skiljer sig på många sätt från getingarnas. Getingarnas gift innehåller kininer och mastoparaner men saknar mellittin och apamin.
Hur många stick tål man ?
En omöjlig fråga att besvara. Varje dos (stick) kan ge 0,5 µl (mikroliter) vätska. Det är normalt ofarligt för större djur, dit människan räknas. Däremot är det dödlig dos för andra insekter. För dem som är överkänsliga kan ett enda stick vara kritiskt, för andra ligger gränsen betydligt högre.
Det största antal stick som en människa fått vid ett enda tillfälle och överlevt är 2.243. Det är dock mera än vad de flesta av oss andra skulle klara av. Beräkningar ger att LD50 för vuxna människor bör ligga någonstans vid 1.000 – 1.100 bistick.
Hur reagerar man på stick ?
Om man bortser från allergiska reaktioner kan man dela in reaktionen lite grovt efter antalet stick.
1-5 lokal reaktion,rodnad, svullnad och klåda. Obehagliga i början men sedan en behaglig varm upplevelse.
50-100 kan orsaka kramp och korta andningsuppehåll. Huden blir blå och pulsen snabb, tillfälliga förlamningar kan komma. >200 kan orsaka andningsstillestånd.
Effekten kan förstärkas om den kombineras med ett chocktillstånd. Och det är ju inte ovanligt att personer blir rädda när de får ett antal bistick.
Rodnad och svullnad.
Att en rodnad och svullnad uppstår kring sticket är en rätt naturlig reaktion. Hur stark reaktionen blir varierar från individ till individ, och från tid till annan. Det kan också variera beroende på var man får sticket.
Mycket förenklat kan man säga att kroppen bygger upp antikroppar mot giftet. Dessa är av två typer. Den ena lagras lång tid och den andra kortare tid.
Biodlare kan därför få svullnader i början av säsongen innan de hunnit bygga upp förrådet av antikroppar tillräckligt. Senare under säsongen kanske de inte får någon annan reaktion är en millimeterstor pigmentfläck efter sticket.
Om sticket träffar ett område där vi har lite slapp hud, t.ex. i ansiktet blir gärna svullnaden större än om den träffar något område där huden är stramare, t.ex. på underarmarna. En svullnad är alltid lite iögonfallande men bekymrar i varje fall inte biodlare speciellt mycket.
Allergisk reaktion.
En allergisk reaktion är betydligt allvarligare. Uppskattningsvis något mellan 0,5% och 2 % av en befolkning är överkänsliga för bistick. Uppgifter finns också att andelen variera mellan 4% och 5%. Skillnaden beror på olika sätt att definiera vad som menas med överkänslighet.
En allergisk reaktion kan yttra sig på flera sätt. Ett är att det börjar klia någonstans på kroppen där man inte blivit stungen. Andra symptom är blodtrycksfall, blekhet, snabb puls, kall hud, hudutslag, frossbrytningar.
I allvarligare fall kan andningssvårigheter, tryck över hjärtat och svimningar uppstå. I allvarligaste fall leder det till döden. Äldre personer kan vara mera känsliga för bistick än yngre. Läkarhjälp eller rätt medicinering måste till snabbt.I första hand ges adrenalin och därefter, om behov föreligger cortison och / eller antihistamin.
Den som vet att hon/han är allergisk mot bistick bör alltid under sommarhalvåret ha medicin med sig, och instruera omgivningen om när och hur den skall ges.
Hur vanligt är det med läkarvård ?
Vi har ingen riktig statistik. Vi vet dock att av de 11-12.000 personer som årligen behöver sjukhusvård på grund av förgiftningar gör ca 4% det på grund av bett eller stick. Det inkluderar då både bett av hästar, hundar, ormar mm samt stick av diverse insekter, inte bara bin. Av de ca 51.000 förfrågningar giftinformationsnämnden hade 1990 handlade 1% om bett eller stick.
Överkänslig eller okänslig?
Biodlare påstår ibland att de är okänsliga mot bistick. Det kanske är en liten halvsanning.
Vad de menar är att de inte får någon reaktion i form av svullnad av bisticket. Själva svedan i samband med sticket kommer man dock aldrig helt över. Dessutom känns det olika starkt beroende på var biet sticker. Händer och armar brukar vara rätt okänsliga efter några år. Däremot tycks skiljeväggen mellan näsborrarna inte bli lika okänslig. Det är möjligt att utveckla en överkänslighet mot bistick. En person som tidigare inte haft större problem kan plötsligt få kraftiga allergiska reaktioner av ett enda stick. Det är således på sin plats att vara på sin vakt.
Vad kan man göra mot svullnad ?
Normalt är en svullnad inget problem. Den går ner efter någon eller några dagar. Om man får sticket i ansiktet får man dessutom utstå en del intresserade frågor under tiden. Undantaget är givetvis om man får sticket så att en svullnad skulle kunna orsaka problem med luftvägarna. Då gäller, liksom vid allergiska reaktioner alltid läkarhjälp. Många olika huskurer sägs hjälpa mot svullnad. Det viktigaste är dock alltid att försöka minimera giftmängden genom att ta bort gadden ( se ovan) En huskur som sägs ha verkan är att spotta på en sockerbit och sedan hålla den mot sticket. Sockret sägs då dra ut giftet.
Vad kan man göra mot allergisk reaktion ?
Om man misstänker en allergisk reaktion bör man omedelbart söka läkarvård.
Det finns en del mediciner som häver akuta tillstånd. Det finns också hjälp för dem som är överkänsliga. Det går att bygga upp en motståndskraft mot bigift.
Det sker genom att man successivt lär kroppen att klara av en allt större dos. Behandlingen kan ta lång tid, men är i vissa fall nödvändig.
Utvinning av bigift.
Bigift kan samlas in. Mycket förenklat sker det genom att man tvingar bina att sticka genom en nylonduk som finns över en glasplatta. Giftet samlas på glasplattan och kan sedan skrapas av sedan det torkat. För att få bina att sticka utsätter man dem för elektriska fält.
Användning av bigiftet, medicin
Största användningen av bigift inom den traditionella medicinen är vid behandling av personer som är överkänsliga mot bistick.
Användning av bigiftet, apiterapi
Inom naturmedicinen finns en speciell sektor som går under beteckningen apiterapi. Ett flertal sjukdomar / besvär anses kunna botas eller lindras genom användning av bigift.
Apiterapi
Apiterapi är ett rätt stort område som utvecklats främst i länderna i östblocket samt Kina. Att den inte fått så stor spridning i väst kan bero på större tillgång till syntetiska mediciner och en utbyggd, välorganiserad sjukvård. I väst har vi ju också tappat , glömt eller förskjutit den kunskap de kloka gummorna hade till förmån för skolmedicinen. Språksvårigheter torde också ha spelat in.
Under senare år tycks intresset för alternativ medicin ökat, och därmed också intresset för apiterapi.
Bigift används bl.a. i samband med behandling av ett flertal sjukdomar och krämpor. Allt mellan Multiple Sclerosis och ärrbildningar. Liksom vid all annan sjukvård bör behandling ske i samarbete med kunnig personal och allt experimenterande på egen hand avråds.
Tro och vetande
Liksom när det gäller mycket annat inom biodlingen finns det många uppgifter kring bigift som bland biodlare anses som sanningar. Kanske därför att uppgifterna upprepats många gånger.
Mytbildningen kring sambandet mellan reumatism och bigift är ett sådant område. Det anses allmänt att bigift minskar reumatiska besvär. Sant eller inte skall vi låta vara osagt. I varje fall har biodlare tidigare kunnat få betalt för att låta bin sticka personer som plågats av reumatiska besvär. Priset var högre på vintern och våren när det fanns få bin i samhället än när bistyrkan var som störst. Förklaringen skulle vara att bigiftet på något sätt påverkade kroppen att producera cortison. Vi har inte kunnat hitta någon dokumentation som stöder att så är fallet. Det viktiga i sammanhanget är dock att patienten känner en lindring.
En annan uppfattning är att man kan bli okänslig för bigift. Det tycks vara så att biodlare som får många stick inte reagerar med rodnad eller svullnad av bisticken. Men – och det är viktigt – det är en helt annan sak när det gäller allergiska reaktioner. Kroppen kan tydligen bygga upp överkänslighet, och då kan reaktionen visa sig efter ett enda stick.
En tredje uppfattning är att bigiftet är starkare på våren / försommaren. Det finns inget som talar för detta. Troligtvis hänger uppfattningen samman med att biodlarna inte svullnar upp lika lätt när säsongen väl kommit en bit.
Forskning i Sverige
Sedan några år pågår ett forskningsprojekt i Sverige när det gäller bigift. Den grupp som undersöks är biodlare bedriver eller bedrivit biodling i yrkesmässig omfattning. Förhoppningsvis kommer projektet att redovisas under 1998.
Hur undviker man att bli stucken ?
För det första : Reta inte upp bina i onödan genom att gå dit med starka dofter ( parfym, rakvatten osv).
För det andra så är det ingen idé att försöka springa ifrån bina. Så fort springer vi inte. Försök i stället att gå genom något buskage så att bina fastnar i lövverket.
Ett annat sätt är att försöka komma in i en mörk lokal och lämna en liten springa i dörren så att det kommer in lite ljus. Bina dras till ljuset och flyger ut.
För det tredje: Försök inte få loss ett bi som fastnat i håret. Det kommer inte loss utan brukar trassla in sig ytterligare. Slutligen når det svålen och sticker. Det känns. Kläm ihjäl biet omedelbart när du hör att det fastnat i håret. Det är skonsammare både mot dig och biet.
För biodlare gäller att alltid ha tillräcklig skyddsklädsel. Använd alltid slöja, dina ögon är känsliga ! Ha rökpust och handskar i beredskap. Tänk på att det är en väldig skillnad på att vara tuff och att vara dum. Glöm inte heller att stoppa byxorna i stövlarna. Bin kryper uppåt och känslan av ett bi som kryper uppför benet innanför byxorna är inte positiv och skapar lätt en viss nervositet, och det är inte bra när man arbetar med bin.
Sammanställt av Rune Hedberg
